Budgetproposition - luntan
Besked om finansiering för öppna geodata?

Ska vi ta steget och bygga en nationell digital infrastruktur? Då behövs öppna och avgiftsfria kartdata. Kartdata behöver öppnas upp och släppas ut från både statliga myndigheter och kommuner. För att det ska bli möjligt krävs en reform där vi går över till ett system med offentlig finansiering av kartdata. Idag behöver både myndigheter och kommuner gå ut och sälja sina kartdata för att få finansiering för uppdraget att förse Sverige med kartdata.

Nu stiger spänningen inför regeringens budgetförslag till riksdagen som presenteras onsdag den 20 september. Innehåller budgetförslaget pengar för en reform för öppna geodata i Sverige?

Fakta om värdet av öppna geodata

Flera rapporter har under året kommit som visar på de samhällsekonomiska vinsterna med en reform med öppna geodata. Geoforum Sverige skrev på DNs debattsida att en ”Övergång till öppna geodata ger minst 200 miljoner i vinst”. Utgångspunkten i studiens beräkning är att statliga myndigheter och kommuner slutar ta betalt för geografisk information och kartor, samt att aktörer som handläggare av ärenden, byggherrar, entreprenörer, miljöutredare med flera, enkelt får fri tillgång till dessa grundläggande data av hög kvalitet.

Vi framhöll även i samma artikel att effektiviseringsvinsterna ligger i miljardklassen. Med öppna geodata skapas möjligheter för nya tillämpningar och en lång rad effektiviseringsmöjligheter inom till exempel ärendehandläggning, offentlig upphandling, samhällsbyggnad, i transportsektorn och miljöarbetet. Inom offentlig upphandling där geodata ofta används, finns miljardvinster att hämta. Öppna geodata skulle innebära bättre beräkningsunderlag, vilket ger högre konkurrens och lägre priser i upphandlingarna.

Ministrar ser värdet

Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister sa från talarstolen i riksdagen för ett år sedan ”jag håller med Lantmäteriet och övriga geodataproducenter om att öppna data är viktigt och att vi driver processen framåt”.

Ardalan Shekarabi, civilminister följe upp med uttalande i våras. Han skrev att ”kartläggningar som Lantmäteriet gjort visar att det inom skogsnäringen skulle kunna skapas nya jobb och att jordbruket skulle kunna spara väsentliga mängder fosfor om alla aktörer haft samma kartunderlag. Offentlig sektor producerar dagligen stora mängder data, problemet är att uppgifterna i dag inte tas tillvara och vidareutnyttjas. Genom att ha identifierat problemet är vi också skyldiga att agera”.

Ardalan vill göra grunddata till basen i den datadrivna förvaltningen. Det innebär bland annat att man vill att kartdata ska vara öppna mellan myndigheter och kommuner.

Finansiering för öppna användbara geodata

Utifrån både de fakta som under det senaste året kommit fram kring värdet av öppna data samt de engagemang ansvariga ministrar gett frågan så får den anses vara övermogen och vi borde kunna förvänta en finansiering av en reform inom kort.

Dagens intäkter för dataförsäljning är försumbara för i stort sett alla statliga myndigheter och kommuner. Ett undantag är Lantmäteriet som har betydande intäkter av dataförsäljning.

För öppna och användbara geodata krävs:

  • att riksdag beslutar om en ny finansieringsmodell för Lantmäteriets verksamhet
  • att regeringen tar fram en tidsatt plan för tillgängliggörande av öppna geodata i kommuner och statliga myndigheter, samt ställer krav på att den följs.
  • att Sverige investerar i kommunala geodata – de behöver vara i samma format över hela landet för att vara värdefulla.

Läs mer om vårt påverkansarbete för öppna geodata.

Susanne Nellemann Ek, vd och kanslichef för Geoforum Sverige

Fler blogginlägg