För att begränsa städers negativa påverkan på global hållbarhet förordas ofta kompakta stadsmiljöer. För att säkra stadsbors välbefinnande krävs emellertid stora och tillgängliga naturområden. Denna konflikt måste lösas för att nå en stadsutveckling som bidrar till både lokal och global hållbarhet. Karl Samuelsson har, i sin nyligen publicerade licentiatavhandling, gjort studier som innebär en rumslig analys av människors upplevelser av städer.

Den 31 januari presenterade Karl Samuelsson, doktorand i Geospatial informationsvetenskap på Akademin för teknik och miljö, sin licentiatavhandling med titeln Spatial analyses of people’s experiences in urban landscapes på Högskolan i Gävle. 

Avhandlingen består av två studier av Stockholm som tillämpar rumslig analys av människors upplevelser, då dessa är viktiga indikatorer för välbefinnande. Den undersöker hur tillgänglighet till olika miljöfaktorer är relaterade till positiva och negativa upplevelser. Den tillämpar också resiliensprinciper för att undersöka vilka upplevelser som samexisterar.

Stadsmiljön har betydande påverkan på människors upplevelser. Vissa vanliga indikatorer inom stadsplanering visar svaga samband med upplevelser, medan andra mindre vanliga har större effekter. Sammansättningar av upplevelser på områdesskala uppvisar genomgående mönster, både rumsligt och i förhållande till resiliensprinciper. Många områden innehåller en mångfald av positiva upplevelser, medan ett fåtal domineras av negativa upplevelser.

Resultaten visar att relationer mellan människa och miljö bör ta en mer central plats i stadsplaneringen, då det erbjuder möjligheter att förbättra stadsbors upplevelser och positivt påverka deras välbefinnande. Resiliensprinciper kan fungera som tumregler inom stadsplaneringen för en stadsutveckling som inte äventyrar människors upplevelser.

Handledare till Karl var Stephan Barthel och Anders Brandt, Högskolan i Gävle.

Källa: HiG.se