SCB har för första gången kartlagt grönstrukturen i samtliga av Sveriges cirka 2000 tätorter. Vid tidigare kartläggningar kunde endast statistik från de 37 största orterna tas fram. Vid senaste undersökningen täcker statistiken tätorter från Stockholm till tätorter med under 200 invånare.
Genom SCB:s fleråriga myndighetssamarbete kring Nationella marktäckedata har betydligt mycket mer data blivit tillgängligt. Utan samarbetet hade genomförandet inte varit möjligt. Samarbetet, som letts av Naturvårdsverket tillsammans med en rad andra myndighetet har säkerställt att marktäckedata ska kunna användas för statisitik över markanvändningen. Med hjälp av denna data har beräkningar för alla Sveriges tätorter kunnat göras. Totalt omfattar kartläggningen 620 000 hektar mark fördelat på 1979 tätorter.
– Idag är det 87 procent av landets befolkning som bor i tätorter som tillsammans upptar runt 1,5 procent av Sveriges landareal. Mellan 2015 och 2018 har befolkningen i tätorterna ökat med 370 000 personer. I främst de större tätorterna är konkurrensen om marken hård och där kommer statistiken om marktäcket i tätorterna in, säger Stefan Svanström, GIS-expert på SCB.
Ju mindre ju grönare
Föga förvånande är de minsta tätorterna också de grönaste. I vissa mindre tätorter uppgick den gröna ytan till så mycket som 90 procent av orternas totala yta. I de minsta tätorterna hade invånarna i genomsnitt nästan 2000 kvadratmeter grönyta per person. I jämförelse med de största tätorterna, med över 100 000 invånare, som endast hade 183 kvadratmeter per person.
Av de tätorterna som räknas till de större (30 000 invånare eller mer) var Åkersberga den grönaste tätorten år 2015. Där räknades cirka 75 procent av marken som någon form av grönstruktur. År 2010 räknades Lidingö kommun som den grönaste tätorten i samma kategori. De ligger också nu kvar i toppen med ungefär 70 procent grönyta.
200 meter från det gröna
Det var tämligen små skillnader mellan stora och små tätorter vad gäller närhet till grönområden. Av de boende i de tätorterna som undersökts hade 94 procent tillgång till minst ett grönområde inom 200 meter från bostaden. Det var inte heller någon större skillnad när det kom till kön eller ålder. Barn under 15 år hade dock något bättre tillgång till grönområden än genomsnittet.
– En förtätning i städerna där fler människor bor på samma yta kan i statistiken bidra till att fler får närmare grönområden men samtidigt förändras trycket på de befintliga grönområdena om man inte anlägger nya, säger Stefan Svanström.
Underlaget bidrar både till vidare studier ur såväl ekologiskt perspektiv, som folkhälsa och rekreation eller samhällsbyggnadsperspektiv.
– Tanken är att vi under våren nästa år även kommer släppa statistik på förändringen av marktäcket och då främst med koppling till grönområdena inom de största tätorterna i landet, avslutar Stefan Svanström.
