Om myndigheters data släpptes fria skulle den samhällsekonomiska nyttan bli minst elva miljarder kronor om året. Nyttan skulle vida överstiga kostnaden för att öppna upp data. Det visar Lantmäteriets delrapportering av regeringsuppdraget med koppling till det omarbetade EU-direktivet om öppna data. Geodata är en av flera kategori där det finns värdefulla datamängder som borde öppnas upp.

En del av de data som svenska offentliga organisationer tillhandahåller finansieras idag av avgifter från de personer och företag som vill använda dem. Men om dessa data i stället släpptes fria utan avgifter skulle en enorm samhällsnytta uppstå. Det visar en delrapport från Lantmäteriet, som på uppdrag av regeringen undersöker vilka konsekvenserna skulle bli om särskilt värdefulla datamängder tillgängliggörs avgiftsfritt. 

– Den analys vi låtit göra är den mest omfattande nyttoanalysen av öppna data som gjorts i Sverige. Den visar att nyttorna inom olika samhällssektorer skulle motsvara minst elva miljarder kronor varje år, säger Anders Sandin, chef för verksamhetsområdet Geodata på Lantmäteriet.

Värdefulla data ska öppnas upp

I rapporten redovisas även de datamängder som offentliga organisationer i Sverige tillsammans föreslagit som särskilt värdefulla. Detta förslag har lämnats till EU-kommissionen där arbete pågår med att definiera datamängder som ska regleras i EU-direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Enligt direktivet ska dessa datamängder tillhandahållas avgiftsfritt och med minimala restriktioner av medlemsländerna i EU.

Geoforum Sverige har länge jobbat för öppna geodata och Geoforums ordförande kommenterar:

– Delrapporten som nu släpps av Lantmäteriet är en del i ett viktigt arbete – att öppna upp och tillgängliggöra mer data för ökad digitalisering och samhällsnytta. Om vi ska kunna digitalisera samhällsbyggnadsprocessen, och lägga en bra grund för våra framtida smarta städer och samhällen så är tillgången till data väsentlig. Inte bara data som vi traditionellt tänker på som geodata, utan också data från andra sektorer. I rapporten sammanställs tolv grupper av data – data som idag finns på olika myndigheter, med olika status på tillgänglighet. Det arbete som har gjorts av Lantmäteriet och övriga inblandade parter har lagt en bra grund för att förstå vilka data som skapar vilka nyttor – och i förlängningen vilka aktiviteter som ska prioriteras, säger Jenny Carlstedt, ordförande för Geoforum Sverige.

Samhällsnyttan större än kostnaden

Med öppna myndighetsdata skulle det bli enklare för olika aktörer att utveckla nya produkter och tjänster, vilket leder till ökad tillväxt och effektivitet. Offentlig sektor skulle kunna effektivisera sina verksamheter.

– Dessutom skulle transparensen öka inom offentlig sektor och medborgarna skulle få bättre möjligheter att medverka i utvecklingen av vårt samhälle, säger Anders Sandin, Lantmäteriets geodatachef.

Men för att myndigheternas data ska kunna flöda fritt krävs att finansieringsformen ändras. Anslagen till offentlig sektor skulle behöva höjas med ungefär 550 miljoner kronor per år. 

– Det innebär att nyttan på minst elva miljarder vida överstiger kostnaden, säger Anders Sandin.

Lantmäteriets uppdrag att identifiera värdefulla datamängder och undersöka konsekvenserna av myndigheters tillgängliggörande av dem ska slutredovisas den 12 juni. I slutrapporten kommer delrapporten framför allt att kompletteras med förslag till finansieringslösningar, en specialstudie kring kommunernas erfarenheter av att tillgängliggöra öppna data samt en utökad nyttoanalys utifrån ett helhetsperspektiv kring öppna data.

Lantmäteriets delrapport med identifierade datamängder, den samhällsekonomiska nyttoanalysen och andra dokument hittar du på Lantmäteriets webbsida om regeringsuppdraget.