När Lantmäteriet nu slutrapporterar sitt regeringsuppdrag om att kartlägga kompetensbehovet i geodatabranschen är budskapet tydligt. Skyndsamma åtgärder behövs, annars riskerar branschen att utarmas.
Flera förslag på åtgärder pekas ut i rapporten, till exempel att ett nationellt kompetenscentrum bildas och att Geoforum Sverige bildar ett branschråd som forum för dialog och marknadsföring. Framförallt pekar rapporten på vikten av att öka kännedomen och statusen för branschen. Bristen på kompetens riskerar att få stora konsekvenser eftersom geodatakompetens är avgörande för att lösa flera av våra stora samhällsutmaningar.
Lantmäteriet fick 2021 ett regeringsuppdrag att kartlägga och bedöma kompetens- och utbildningsbehovet inom geodatasektorn. Tillsammans med Geoforum arrangerade Lantmäteriet en serie workshoppar som involverat kommuner, myndigheter, företag och lärosäten i syfte att få ett heltäckande underlag till kartläggningen.
Slutrapporten visar att det råder en stor brist på kompetens inom geodatabranschen. Det är svårt att rekrytera personal med erfarenhet inom geodataområdet, det är svårt att hitta lämpliga utbildningar för att kompetensutveckla befintlig personal och söktrycket till utbildningar på området är lågt. Branschen upplevs som anonym. Samtidigt ökar behovet av kompetens när geodata blir allt viktigare för allt fler verksamheter.
– Kartläggningen har involverat deltagare från alla delar av branschen. Alla säger samma sak, kompetensbrist är redan nu ett stort problem och kommer att få stora konsekvenser framöver om inget händer. Det har vi sett även i tidigare utredningar men problematiken har accelererat. Det krävs skyndsamma åtgärder, annars är risken att branschen utarmas, säger Magnus Forsberg, uppdragsledare på Lantmäteriet.
Påverkar möjligheten att lösa stora samhällsutmaningar
Rapporten beskriver hur behovet av geodata drivs av trender som digitalisering, urbanisering, säkerhet och hållbarhet. Konsekvenserna av kompetensbrist inom geodataområdet är stora eftersom geodata är en förutsättning för att lösa flera av våra stora samhällsutmaningar.
– Utan geodata kan vi inte bygga ett smart och långsiktigt hållbart samhälle. Kompetensbristen på både kort och lång sikt som rapporten pekar på är alarmerande. Vi måste höja kännedomen och statusen om geodatabranschen, och vi måste göra det nu. Inte minst för att nå ut till ungdomar så att de tidigt får upp ögonen för branschen och kännedom om vilka roliga jobb som finns, säger Sofi Almqvist, vd på Geoforum.
Fem åtgärdsförslag i rapporten
I rapporten föreslås fem konkreta åtgärder:
1. Bilda ett nationellt kompetenscentrum
I syfte att förstärka och utveckla utbildningars relevans för arbetsmarknadens behov föreslås att ett nationellt kompetenscentrum för geodata bildas. Centrumet ska utveckla och främja samverkan mellan lärosäten som tillhandahåller utbildning inom området. Lärosäten som ingår är Lunds universitet, Högskolan i Gävle, Kungliga Tekniska Högskolan, Högskolan i Väst och Karlstads universitet. Centrumet ska tex ha till uppgift att jobba med marknadsföring, samordning, gemensamma kurser, gemensam kurslitteratur, samordnad forskning och till det dialoger med alla de lärosäte som undervisar i tex GIS men även en dialog med ett utpekat branschråd för att skaffa förståelse för framtida behov av utbildningsinnehåll m.m.
2. Tillhandahåll ett kursutbud för branschen
Det nationella kompetenscentrumet föreslås tillhandahålla ett kursutbud för kompetensutveckling för yrkesverksamma.
3. Utse en forskningsfinansierande myndighet
En myndighet ges ett forskningsfinansierat uppdrag för att säkerställa långsiktighet och ett tydligt utpekat ansvar för forskningen inom geodataområdet.
4. Ge utpekade utbildningar säkrad finansiering
Utbildningar i efterfrågad specialistkompetens föreslås få en säkrad finansiering så att de inte läggs ned på grund av för få sökande.
5. Bilda ett branschråd
Geoforum föreslås få i uppdrag att bilda och upprätthålla ett branschråd med representanter från samtliga berörda sektorer och kompetensområdet. Branschrådet bör ha en nära dialog med geodataområdet och vara ett forum för dialog i frågor om utbildning och marknadsföring samt fungera som en kanal till kompetenscentrumet.
De aktuella lärosätena och Geoforum föreslås få i uppdrag ta fram finansieringsbehov och beskriva vilka förutsättningar som krävs för att realisera förslagen. Slutrapporten lämnades till regeringskansliet i december.
– Vi ser såklart väldigt positivt på förslaget att Geoforum blir hemvisten för ett branschråd. Vi samlar branschen och driver på frågorna med en gemensam röst. Branschen behöver bli mer synlig och bli bättre på storytelling för att nå ut och det behöver tillsättas mer resurser, kommenterar Sofi Almqvist förslaget.
– Anonymiteten i branschen är kärnan i problemet. Det hänger ihop med att geodata oftast är en mindre del av en större organisation och utspridd i organisationen. Vi måste prata med en röst och jobba tillsammans för att få saker att hända. Även om vi får till stånd de åtgärder vi föreslår i rapporten, är det viktigt att poängtera att alla i branschen måste engagera sig och bidra för att vi ska åstadkomma en verklig förändring, säger Magnus Forsberg, Lantmäteriet.
Om regeringsuppdraget
I Lantmäteriets regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett uppdrag att kartlägga de yrkeskategorier som är kritiska för geodatabranschen och att inom dessa kategorier bedöma kompetens- och utbildningsbehovet på kort och lång sikt. Tillsammans med Geoforum arrangerade Lantmäteriet en serie workshops för att inhämta synpunkter från olika aktörer inom geodataområdet: kommuner, myndigheter, företag och lärosäten. Workshopparna kompletterades även med djupintervjuer. Arbetet rapporterades till regeringskansliet i slutet av december.
